Snabb infoSmeknamn: Päcklan, Mysen
Ras: Dvärgvädurskorsning Kön: Hane Färg: Svart/gul japantecknad Född: 13 Maj 2008? |
Klassning SKHRFRak: ELIT
Krok: Svår ny Höjd: Ej elit, 2 pinnar (Hoppat 70 cm) Längd: Ej Elit, 1 pinne (Hoppat 220) Meriter: Två svårpinnar på rad Hoppade 70 cm på höjddebuten |
Om Päcklan
Från början var det tänkt att jag skulle få en lejonhuvad kanin av pappa, men så blev det inte. Ett liten knytte satt i ett av hörnen på Bromma Zoo, ensam och såg så ledsen ut. Det var inget snack om saken - den där kaninen skulle följa med hem!
Päcklan växte och växte, men inte speciellt mycket psykiskt. Han blev snabbt osäker och rädd för det mesta utanför hans bur. Under hans första år gick han knappt ens att gå med i sele, han bara snurrade och snurrade runt. Eftersom jag la av med kaninhoppningen fick han några år på sig att lugna ner sig eftersom han även då fick paus från att gå i sele.
Idag är han världens trevligaste kanin. Han går ofta promenader och tycker det är riktigt kul. Vi har växt som ett team ihop, han och jag. Han är väldigt charmig och framför allt aktiv! Han har svårt för att sitta still några längre stunder och det bästa han vet är att få sträcka ut och springa av sig ordentligt. Simma ett par varv i barnpoolen i parken är inte fel det heller.
"Päcklan" var ett namn jag bara kom på slumpvis, som med de flesta namn jag gör. Eftersom han är ganska pervers och äcklig av sig, blev detta ett och samma ord som jag sedan började kalla honom. Innerbörden av namnet kan låta konstigt, men både jag och folk tycker det är ett roligt och framför allt unikt namn :)
Päcklan växte och växte, men inte speciellt mycket psykiskt. Han blev snabbt osäker och rädd för det mesta utanför hans bur. Under hans första år gick han knappt ens att gå med i sele, han bara snurrade och snurrade runt. Eftersom jag la av med kaninhoppningen fick han några år på sig att lugna ner sig eftersom han även då fick paus från att gå i sele.
Idag är han världens trevligaste kanin. Han går ofta promenader och tycker det är riktigt kul. Vi har växt som ett team ihop, han och jag. Han är väldigt charmig och framför allt aktiv! Han har svårt för att sitta still några längre stunder och det bästa han vet är att få sträcka ut och springa av sig ordentligt. Simma ett par varv i barnpoolen i parken är inte fel det heller.
"Päcklan" var ett namn jag bara kom på slumpvis, som med de flesta namn jag gör. Eftersom han är ganska pervers och äcklig av sig, blev detta ett och samma ord som jag sedan började kalla honom. Innerbörden av namnet kan låta konstigt, men både jag och folk tycker det är ett roligt och framför allt unikt namn :)
Som hoppare
Päcklan var då som sagt väldigt stressad och osäker under sitt första år som hoppkanin. Jag fick hjälp av ett flertal kaninhoppare att försöka "hoppa in" honom ordentligt, men ingen tycktes riktigt få bukt med hans problem. Kort därefter slutade jag kaninhoppa och lät honom samtidigt "ligga och mogna" under tiden. Problemen tränades bort stegvis, vi började om med bland annat selträning och där tycktes problemet sitta.
Eftersom Päcklan lätt blir uppstressad på banan är det viktigt att visa honom med små, små signaler och visa med kroppspråket vad man vill. Han hoppar allt jag ber honom om - precis allt. Vare sig det är ett grässtrå som sticker ut, hoppa mellan två klippor eller över ett längdhinder på 2,20 cm gör han det med glädje för att jag ska bli glad.
"Lagom är bäst" är ett måtto som verkligen stämmer in på Päcklan som hoppare. Han säger till när det blir för mycket hoppning genom att börja larva sig. Visst kan han hoppa en svårbana 5-6 gånger, men detta gäller främst i längdhopp vilket är väldigt synd. Vissa dagar hoppar han 2 meter, andra försöker han sig inte ens slänga sig över en meter.
Hur som helst, han har en riktigt bra fart i banan utan att vara seg eller för snabb och slarvig. Han hoppar högt över hindrena och sträcker ut ordentligt på långa hinder.
Eftersom Päcklan lätt blir uppstressad på banan är det viktigt att visa honom med små, små signaler och visa med kroppspråket vad man vill. Han hoppar allt jag ber honom om - precis allt. Vare sig det är ett grässtrå som sticker ut, hoppa mellan två klippor eller över ett längdhinder på 2,20 cm gör han det med glädje för att jag ska bli glad.
"Lagom är bäst" är ett måtto som verkligen stämmer in på Päcklan som hoppare. Han säger till när det blir för mycket hoppning genom att börja larva sig. Visst kan han hoppa en svårbana 5-6 gånger, men detta gäller främst i längdhopp vilket är väldigt synd. Vissa dagar hoppar han 2 meter, andra försöker han sig inte ens slänga sig över en meter.
Hur som helst, han har en riktigt bra fart i banan utan att vara seg eller för snabb och slarvig. Han hoppar högt över hindrena och sträcker ut ordentligt på långa hinder.
Bilder och filmer på Päcklan
Päcklan hoppar final i msv på debuten
|
Tränar rak svår hos Henni
|
(Tyvärr) bara halva finalloppet. Rak svår och vinst!
Hoppade sjukt högt över hindrena här.. |
Hoppar 2 meter på träning. Har kommit igång med längden igen :)
|